Det räcker med knappa dygnet. Att få pulsera ett tag i storstadens blodomlopp. Att få umgås med gravt efterlängtade människor, att få fysisk beröring (även om det provocerar heteronormen), att slippa alla krav och ändå känna sig uppskattad (är det inte det allt handlar om?), att flyta med, bara vara, bara...slappna av.
Puss.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
det låter sjukt härligt. jo, att slippa krav och känna sig uppskattad (och det andra) är det enda man behöver sträva efter, för det är väl egentligen bara det som gör en riktigt lycklig?
vi saknade dig vid lidl. det var riktigt smexigt ska du veta ;P
ja! ni får berätta allt ikväll!
kolla bilderna på min bilddagbok om du vill: http://karrot.bilddagboken.se (man måste vara inloggad)
älskade vän <3
Skicka en kommentar