"Ditt hår är såhär perfekt. Hitlerjugend. Du sitter där som en arisk pojke."
Jasså?
"Du behöver inte vara rädd. Du behöver inte vara orolig" (han smeker mig på armen och drar mig till sig)
Jasså?
"Jag känner hur du skakar"
Ja, du är faktiskt väldigt obehaglig.
Jag ville inte hångla med fjollan.(Vill ni veta mer om honom kan ni besöka Memme) Däremot fick jag ögonkontakt med en söt kille på dansgolvet. Jag menar, en väldigt återkommande ögonkontakt. Så jag log lite men inget hände. Måste man göra allt själv? Hmm. Men han måste varit över 30 så det var nog lika bra. Kvällen slutade med att jag fick följa med en tjej en bit på vägen hem för hon ville undvika att bli våldtagen.
What's wrong with this world?
Jag kom hem och drömde att jag vann nobelpriset i litteratur. Eller okej, det var fyra författare som blivit nominerade och det hela skulle avgöras på middagen i Blå hallen. Oscarsgala-feeling. En av mina konkurrenter var John Steinbeck(!). Tyvärr kunde jag inte komma på middagen eftersom jag inte hade någon frack så jag blev diskvalificerad, eller nåt. John vann nog...
lördag, mars 31, 2007
torsdag, mars 29, 2007
Bingo
Idag var jag med om någonting sensationellt. Efter att ha genomlidit mitt sjätte tandläkarbesök på tre månader fick jag beskedet att jag skulle få pengar tillbaka. Pengar tillbaka?! Hos tandläkaren? Inte bara jag blev förvånad. Kaos utbröt hos receptionstanterna. Återbetalning? Finns det något sånt? Pärmar var försvunna och tanterna började leka med sina stolar i väntan på instruktioner. "Läkaren måste stänga ner journalen! Vilken hönsgård!" Det hela slutade med att jag fick lämna mitt kontonummer så fick de ekonomiansvariga ta hand om det.
Jag älskar oväntade inkomster. Jag älskar när utgifter blir inkomster.
Dagens citat (från Six Feet Under):
"I'm 19, I've had the major life experiences to know"
Jag älskar oväntade inkomster. Jag älskar när utgifter blir inkomster.
Dagens citat (från Six Feet Under):
"I'm 19, I've had the major life experiences to know"
måndag, mars 26, 2007
Brist på respons?
Var är kommentarerna? Jag vet att det finns folk som läser min blogg (Det är läskigt!). Jag borde kanske bredda mig och sluta skriva om konståkning. VM är ju slut iofs, så det är lugnt. Beror det på att endast 85% av besökarna sitter vid en dator i Sverige? De 6 ungrarna som varit på besök känner sig kanske inte tillräckligt trygga i sin svenska för att skriva en kommentar...Jag ska införa språktest för alla som vill läsa min blogg. Någon ordning måste det vara. Nåja, kineser(5%) får gärna fortsätta besöka min sida. Ett tecken på att man är tillåten av landets censur?
Jag tycker att Sami ska anpassa sina intressen efter min blogg, det tycker jag ni andra också ska göra. Ni kan börja med att fälla en liten tår över att Isabelle och Olivier inte ens fick medalj.
Se så, sätt igång!
fredag, mars 23, 2007
Gult och Blått på isen
Berntsson lyfter från isen och landar...utan att ramla. Vad roligt alltså. Niondeplats i ett världsmästerskap, bara några hundradelar efter Johnny Weir. Vi snackar eliten nu. Sa jag att det var roligt? Lite trist var det ju att Jeff Buttle bara kom sexa, men faller man så faller man. Värre känns det då att mitt isdanspar ligger femma/sexa efter den obligatoriska dansen och originaldansen. Imorgon avgörs det i fridansen. Må Bonny & Clyde vinna!
Titta och njut av den "svenska" framgången.
Titta och njut av den "svenska" framgången.
torsdag, mars 22, 2007
Queer+Konståkning?
Jepp! Jeff Buttle fick nytt personbästa för sitt kortprogram och ligger nu tvåa inför det fria progammet imorgon. Då ska jag sitta och heja på honom. Och ja, Kristoffer Berntsson åkte också riktigt bra. Inte ofta man ser honom åka utan att ramla. Grattis!
Det är ju egentligen inte meningen att det här ska vara en konståkningsblogg, men det är såna tider nu. Idag tänkte jag ändå höja nivån på inlägget.
Ta det här med homosexualitet till exempel. Den allmänna uppfattningen är att män som konståker är bögar. Men varför blir då folk så provocerade när den amerikanske konståkaren Johnny Weir är öppen med sin läggning? I de sammanhangen borde han väl slippa känna sig avvikande. Men nej. Han är bögen. Han är bögen mitt bland män som gör feminina saker. Och vad är egentligen mer heteronormativt än konståkning? Jag syftar då paråkning och isdans. Det slog mig idag hur olika männen uttrycker sig i singelåkning och paråkning. Paråkningsmän är stora, biffiga (ankstjärtar) och har löst sittande kläder, tvärtom mot kvinnorna alltså. Singelåkningsmännens ideal är däremot mer lik kvinnornas: Smala, viga, etc. Måste manligheten hävdas i närheten av en kvinna så att folk inte ska börja tro saker? Eller står det i reglerna att könsroller är obligatoriska i paråkning? Det är väl snarare något sånt.
Sporten måste queerifieras!
Nä, nu blir jag riktigt sur. Hittade den här videon. Det intressanta börjar inte förrän runt den fjärde minuten. En äcklig kommentator sitter och säger att Johhny Weir inte representerar det samhälle som han, den äcklige kommentatorn, vill vara del av. Men jaha?! För det första är en idrottsman inte folkvald. Kan ni inte bara låta honom få representera sig själv?! För det andra kanske inte Johnny tycker du representerar det samhälle han vill vara del av. Nä fy tusan! All respekt till Johnny som vågar vara sig själv.
Det jag blir sur över:
Intervju + åkning:
Det är ju egentligen inte meningen att det här ska vara en konståkningsblogg, men det är såna tider nu. Idag tänkte jag ändå höja nivån på inlägget.
Ta det här med homosexualitet till exempel. Den allmänna uppfattningen är att män som konståker är bögar. Men varför blir då folk så provocerade när den amerikanske konståkaren Johnny Weir är öppen med sin läggning? I de sammanhangen borde han väl slippa känna sig avvikande. Men nej. Han är bögen. Han är bögen mitt bland män som gör feminina saker. Och vad är egentligen mer heteronormativt än konståkning? Jag syftar då paråkning och isdans. Det slog mig idag hur olika männen uttrycker sig i singelåkning och paråkning. Paråkningsmän är stora, biffiga (ankstjärtar) och har löst sittande kläder, tvärtom mot kvinnorna alltså. Singelåkningsmännens ideal är däremot mer lik kvinnornas: Smala, viga, etc. Måste manligheten hävdas i närheten av en kvinna så att folk inte ska börja tro saker? Eller står det i reglerna att könsroller är obligatoriska i paråkning? Det är väl snarare något sånt.
Sporten måste queerifieras!
Nä, nu blir jag riktigt sur. Hittade den här videon. Det intressanta börjar inte förrän runt den fjärde minuten. En äcklig kommentator sitter och säger att Johhny Weir inte representerar det samhälle som han, den äcklige kommentatorn, vill vara del av. Men jaha?! För det första är en idrottsman inte folkvald. Kan ni inte bara låta honom få representera sig själv?! För det andra kanske inte Johnny tycker du representerar det samhälle han vill vara del av. Nä fy tusan! All respekt till Johnny som vågar vara sig själv.
Det jag blir sur över:
Intervju + åkning:
Etiketter:
Jeffrey Buttle,
Johnny Weir,
Konståkning,
Kristoffer Berntsson,
Queer
tisdag, mars 20, 2007
Bögar på Bibblan
Jag är så fascinerad av Metros fina allitteration! Varför skulle de annars använda ordet bög? Eller det är kanske fortfarande förbjudet för lesbiska att surfa på bibblan? Jag ser framför mig: "Nu får även Flator sitta i Framsätet", "Nu får även Bisexuella jobba på Banverket" Men det viktigaste av allt är faktiskt att Äckel inte får ingå Äktenskap.
måndag, mars 19, 2007
Driver dagg faller regn och smälter snö
Blött, blött och blött. Kan det bli lite blötare, tack! Hagel uppskattas också. Helst så det svider i ansiktet.
Jag har kopulerat med ett troll
och spelat kvinnans roll
landsförvisa mig?
Fastän den så kallade våren är här och jag ångrar att jag inte hunnit åka skridskor en enda gång den här vintern så gläds jag. Imorgon 09.30 börjar SVT sända konståknings-VM från Tokyo. Jag hejar såklart på Jeffrey Buttle och mitt älskade isdanspar från Lyon, Isabelle Delobel & Olivier Schoenfelder. Deras magnifika Bonny & Clyde-program kan inte ge dem något annat än seger. Förhoppningsvis blir det bara en upprepning av succén i EM. Så gissa vem som är glad över att han är ledig imorgon?
Här har ni dem:
Jag har kopulerat med ett troll
och spelat kvinnans roll
landsförvisa mig?
Fastän den så kallade våren är här och jag ångrar att jag inte hunnit åka skridskor en enda gång den här vintern så gläds jag. Imorgon 09.30 börjar SVT sända konståknings-VM från Tokyo. Jag hejar såklart på Jeffrey Buttle och mitt älskade isdanspar från Lyon, Isabelle Delobel & Olivier Schoenfelder. Deras magnifika Bonny & Clyde-program kan inte ge dem något annat än seger. Förhoppningsvis blir det bara en upprepning av succén i EM. Så gissa vem som är glad över att han är ledig imorgon?
Här har ni dem:
Etiketter:
Isabelle Delobel,
Jeffrey Buttle,
Konståkning,
Olivier Schoenfelder
måndag, mars 12, 2007
These people do the strangest things
"jag kände hur kroppen ville dansa så fort jag klev in i köket där den spelades på radio"
Cat5 - Sexy
Cat5 - Sexy
söndag, mars 11, 2007
Mer bilder
Kan nåt så stort ta slut så fort?
Jag är glad såklart, men fundersam. Var det verkligen final? Jag brukar vanligtvis sitta som på nålar under tävlingen, men inte igår. Jag vispade grädde under mellanakten och jag störde mig inte på att folk pratade under låtarna. Är det jag eller melodifestivalen? Publiken verkade också ljummen. Redan på genrepet märktes det. Har folk bara tröttnat på att skrika, dansa och ha sig, eller var det en tråkig final? Hur går det ihop med röstningsrekordet? Jag misstänker att det var tittarrekord också, och då stämmer ju ingenting. Är det här en del av schlagerns död? Att det glada, ja den ibland falska glädjen, inte lockar människor längre. The Arks vinst ger i alla fall min teori kött på benen. Men varför denna vändning just i år? Förra året skickade vi en kristen häxa till eurovisionen och nu antagligen det queerigaste bandet vi har. Kontrast.
Var det verkligen final? Varför kändes det som att det inte var på riktigt? Var det bara jag som upplevde det så? Har jag, ve och fasa, växt ifrån schlagernördheten? Hur ska det här gå?!
Fortsättning följer nästa år...
Var det verkligen final? Varför kändes det som att det inte var på riktigt? Var det bara jag som upplevde det så? Har jag, ve och fasa, växt ifrån schlagernördheten? Hur ska det här gå?!
Fortsättning följer nästa år...
lördag, mars 10, 2007
Pictures of me on my mind
Tonight
Jag har inte så mycket att kommentera. Det kommer inte att bli en storslagen final och den kommer inte bli så förutsägbar som jag vill att den ska vara. (The Ark!) Förhoppningsvis kommer Luuks och Björkmans duett bytas ut mot nåt som faktiskt är intressant...Schlagermusikalen slutar i samma ljumma anda som den började. Sebastian har bytt kläder. The Ark gör sig bättre i rutan än live och för Måns kommer det gå bra. Poängräkningen kommer bli roligare än vanligt och Evighet har aldrig varit bättre.
Jaja, det var väl allt.
Jaja, det var väl allt.
onsdag, mars 07, 2007
Blood Panic
Hej!
Jag vill bara berätta att ditt blodvärde som tidigare låg lite i underkant nu har gått upp och är helt normalt.
Jag vill bara berätta att ditt blodvärde som tidigare låg lite i underkant nu har gått upp och är helt normalt.
torsdag, mars 01, 2007
Happy listening
Jag känner att jag måste reda ut en del saker. Några skulle nog kalla det här för ett försvarstal, men jag är av annan åsikt. Jag har inte gjort något fel. Varje gång jag berättar det för någon, eller någon får reda på det, händer det något. "Jasså? Då vet jag var jag ska placera dig." Folk älskar att framhäva den här sidan av mig. Påpekanden, anmärkningar. "Du gillar väl inte det här?" Det är därför jag drar mig för att berätta det. Men ni måste lära er en sak: allt är inte svart eller vitt.
Jag gillar inte bara schlager.
Om ni inte är övertygade så titta här.
Kan vi vara nöjda nu?
Jag gillar inte bara schlager.
Om ni inte är övertygade så titta här.
Kan vi vara nöjda nu?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)