Jag har misstänkt det länge. Till och med svenska folket tröttnar till slut. Schlagerimperiet har fallit. Jag har inte precis varit negativt inställd till den utvecklingen, men nu känns det lite märkligt. För några år sen kändes det som en utopi att The Ark skulle vara med. Nu är de med, och de är grymma. (Nu gäller det bara att de andra storbanden följer efter.) Men hur brett kan detta från början smala forum bli? Började inte allt gå fel när "en-gång-om-året-musiken" blev vardagsmat? En schlagerlåt, alltså en riktig schlager, kan inte ge så mycket mer efter 2-3 lyssningar. En fullt frisk människa står inte ut med sådana låtar året om. När schlagern lämnade sin vagga (mf) och försökte pröva sina egna vingar i den stora vida världen, skapades ett behov av att ersätta den, eller snarare utveckla den till något mer långlivat. Alltså till något som folk orkar höra på radion om och om igen.
Folket tröttnar. Bevis: tre av låtarna i finalen är ballader (skulle inte förvåna mig om Sonja Aldén får en andra chans och blir den fjärde). Vad kan vara en mer tydlig reaktion mot de käcka, glada, roliga, charmiga, härliga schlagerlåtarna? Det är möjligt att jag låter väldigt konservativ nu, men jag är inte intresserad av att lyssna på mediokra, vanliga poplåtar. Då skulle jag lyssnat på radio, typ rix fm.
Så, Nanne och Jimmy Jansson får gärna gå till final. Men de har ingen chans mot Arken. Och om Arken mot förmodan inte skulle vinna kommer jag inte gråta när vi skickar Måns till Helsingfors.
söndag, februari 25, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar