"Är det inte min plikt att agera?"

sa Torbjörn och gick på informationsmöte hos Amnesty :)

Panama - Ett steg framåt!

Det finns ljus i mörkret. Panama avkriminaliserar homosex. Man blir glad när man känner att utvecklingen går åt rätt håll, eller hur? Vissa länder är ju så sjukt konservativa så man blir rädd. Jag försöker lära mig nu. Studerar ILGA's karta över LGB rights in the World noggrant. Jag känner att jag vill göra något, att jag har ett stort engagemang som jag inte får utlopp för.

Är det inte min plikt att agera?

Läs även andra bloggares åsikter om panama, hbt

Agnes - On and On

Omedelbar kärlek. Rätt väg att gå, Agnes!

Granskning: Jamaica - The Most Homophobic Place on Earth?

Huvudstad: Kingston
Befolkning: 2,651,000
Självständighet: 1962
Statsskick: Parlamentarism och konstitutionell monarki (Elizabeth II)
Religion: 65% kristna

HBT-lagar: Manlig homosexualitet förbjuden. Straff = Fängelse med hårt arbete upp till tio år. Två män som håller varandra i handen kan bestraffas med upp till två års fängelse, med eller utan hårt arbete.

Övrigt skrämmande: Två framstående HBT-aktivister, Brian Williamson och Steve Harvey mördades under loppet av två år. En far bad en grupp människor lyncha sin homosexuelle son. Polisen har eggat en hop människor att stena en homosexuell man till döds. En homosexuell man drunknade efter att ha blivit jagat ut på en pir av en grupp människor. (Det här är alltså bara exempel...)

Det finns inga lagar som förbjuder homosexuella akter mellan kvinnor, men risken för hatbrott är ändå stor. Finns rapporter om våldtäkter och misshandel.

Källor: Wikipedia, Time

Läs även andra bloggares åsikter om jamaica, homofobi, hbt

Reggae-special

Uppsala Reggaefestival håller på för fullt. Låt oss dyka ner lite i homofobin.

Buju Banton, skaparen till den fantastiska låten Boom Bye Bye, spelade på Reggaefestivalen förra året. För att få komma var han dock tvungen att skriva på The Reggae Compassionate Act, som innebär att han tar avstånd från homofobi, intolerans och andra hemskheter. Till exempel detta då:

"(Me say) Boom bye bye
Inna batty bwoy head
Rude bwoy no promote no nasty man"

Läser en krönika från gårdagens UNT som tar upp problemet med homofobi i reggaevärlden. Så dagens fråga: Är det reggaen som gör Jamaica homofobiskt eller Jamaica som gör reggaen homofobisk?

"Vi talar om ett land där homosexuella handlingar bestraffas med upp till tio års fängelse. Det är det land i världen som har flest kyrkor per capita, och en gammaltestamentlig syn på homosexualitet dominerar."

Lägg därtill "High level of social intolerance and violence towards LGBT people."

Så okej, homofobin inom reggaen är bara ett uttryck för något som ligger djupare. HBT-jamaicaner lider av intolerans och artist-jamaicaner åker på turné och uppmuntrar det. Det är olustigt. Men ändå blir ju situationen på Jamaica uppmärksammad. Kanske kommer det något gott ur det hela.

Läs även andra bloggares åsikter om jamaica, hbt, homofobi, reggae

World Pride

Stockholm Pride ansöker om World Pride 2012.

World Pride har firats två gånger tidigare. I Rom år 2000 och i Jerusalem år 2006. I oktober kommer InterPride bestämma vem som ska få den stora äran år 2012.

Jag hoppas de har roligare/viktigare kandidater än Stockholm.

Efter Pride ska jag återuppliva bloggen med dunder och brak. Jag tänkte nämligen att jag skulle bli allmänbildad och att jag ska använda bloggandet som medel. Det är väl lite det jag gjort hela tiden i och för sig. Men nu har jag lite mer konkreta idéer.

Vi får se!

Happy Pride :)

Skam

Äcklig tonårskille: Ursäkta, får jag fråga. Är du homosexuell?
Jag: Ja
Äcklig tonårskille: Skäms du inte? Och skäms inte du? (Till min vän)
Min vän: Nä, jag är lesbisk.
Äcklig tonårskille: Skäms inte dina föräldrar?

Ibland undrar jag vad som skulle hända om jag hade ett vapen.

Jag trodde först att följande konversation var ett skämt, sen slog det mig att den nog inte var det. Det var i alla fall när jag var på väg hem från Invigningen av Pride på Skansen.

- Det är ju väldigt populärt nu mera. Känner ni några?
- Han som brukar klippa mig är ju.
- Ja, de är ofta väldigt snälla.


sååå fräscht...

Jag trodde att det var kvinnor och inte bögar som skulle hålla sig borta från vägarna.

Jag var Där. Nu kan jag dö.

Tengo el corazon contento

60-talets spanska motsvarighet till Amy Diamond. Varför föddes jag inte i Spanien? De verkar ha så mycket roligare.

Dagens komplimang

"Nu för tiden tar man ju dig för en 08:a."

Yes! Jag har åstadkommit något med mitt liv. Haha.

Fast det bästa var nog fortsättningen:
"Ja, jag menar. Du är ju en helt annan person nu än innan du flyttade till Stockholm."

I'm in love

Hjärnstorm

Jag älskar studien som visar att homosexuellas hjärnor är annorlunda(Annorlunda än vad kan man ju undra?!). Mest för att jag nu kan fortsätta säga att jag har svårt att umgås med män utan att behöva säga något i stil med: "förutom bögar då..." För nu är det ju bevisat att bögar har likadana hjärnor som heterosexuella kvinnor?

Kan kön gå och dö?
Borde inte sexualitet också göra det?

Ja, 1-0 till Norge dårå. Grattis.

Patrick Wolf - Bluebells

Jag har dåligt minne, det kan vara så att jag highlightat den här låten i bloggen förut. Men det spelar hur som helst ingen roll eftersom den förtjänar sina chanser.

<3

Gay i Gamla riket

I en av kursböckerna om forntidens Egypten läser jag följande:

Pepi II besteg tronen efter sin halvbrors tidiga död. Han var då fortfarande i barnaåren, men lär ändå ha regerat i hela nittofyra år, den längsta regeringstiden i historien. Detta kan ha varit en faktor i det sönderfall som tycks ha präglat slutet av Gamla riket. Den åldrande Pepi II påstods ha varit njutningslysten och möjligtvis homosexuell. Hans höga ålder kan också ha skapat problem med tronföljden eftersom han mycket väl kan ha överlevt sina naturliga arvingar.

Jag kanske överdriver jättemycket, men visst låter det som att de vill säga att hans homosexualitet var del i Gamla rikets fall? Man ba: Dö!

Vad tycker ni?

Haha, vilken miss att jag inte var i Sandviken.

Sandviken
Tre lamadjur rymde i morse från cirkusen i Sandviken. De sågs på flera platser, men fångades till slut in och fick snällt följa med tillbaka till stadsparken där cirkusen är uppställd.

Lamadjur alltså. Slår vad om att cirkusen släppte ut dem själva för att få uppmärksamhet.

Tillbaka

Det är ju inte konstigt att jag börjar filosofera över det förflutna när jag är i Sandviken. I alla fall när jag är som jag är och har lättare att se bakåt än framåt. Förra veckan mötte jag min mellanstadielärare på tåget från Uppsala. Kändes ju såklart helt konstigt men jag var artig nog och satt bredvid henne hela resan. Förstå vad absurt! I drygt en timme satt vi alltså och pratade om ditt och datt. Hon hade koll på vad alla i klassen sysslade med nuförtiden (Sandviken alltså...) Jag blev mest chockad över att hon kommer ihåg mig så bra (så "anonym" som jag var). När hennes man ringde sa hon: "Jag sitter här med min gamla elev Torbjörn. Har du hört talas om honom?"
Hjälp.
Det var i alla fall intressant att se att det fanns en människa bakom läraren. Lärare man hade när man var liten blir väl ofta lite stereotypa och romantiserade, eller? "Jag kommer ihåg när X visade mig platsen där hennes mamma dött. Jag visste inte hur jag skulle hantera situationen."

Att åka till Sandviken är verkligen en vitaminkick ibland. "Tack Gud för att jag tog mig härifrån!" "Tänk vad jag har utvecklats." osv. Det kan vara bra när man behöver lite perspektiv.